șÚÁÏłÔčÏÍű

Foto: &ČÔČúČő±è;ŽÚ°ùĂ„ČÔ&ČÔČúČő±è;

EfterfrĂ„gan pĂ„ ledarskap Ă€r alltid som störst i samband med kriser. Det Ă€r dĂ„ vi mĂ€nniskor förvĂ€ntar oss att ledare ska trĂ€da fram och pĂ„ ett övertygande sĂ€tt peka ut en riktning. FörvĂ€ntningarna uttrycks ofta i en önskan om starkt ledarskap. Vad som menas med starkt ledarskap Ă€r sĂ€llan helt tydligt men i det allmĂ€nna medvetandet handlar det oftast om ledare som visar pĂ„ handlingskraft eller karismatiska personer som enkelt kan förmedla kraftfulla och tydliga budskap, förklarar Ingalill Holmberg och Pernilla Petrelius Karlberg, som bĂ„da forskar om ledarskap. Dessa ledarideal Ă€r arketyper som vi alla kĂ€nner igen frĂ„n media, film, litteratur – och till en del Ă€ven forskningen. 

NĂ€r ledarskap bryter mot dominerande uppfattningar ifrĂ„gasĂ€tts ledarskapet. Det utmĂ„las som bristfĂ€lligt och otillrĂ€ckligt. Det ledarskap som utövas för att bekĂ€mpa smittspridningen i Sverige har mötts av misstro och ifrĂ„gasĂ€ttande – Ă„tminstone utomlands. 

– I internationell press beskrivs den svenska hanteringen av smittbekĂ€mpning som en exotisk experimentverkstad och i medierapporteringen har enskilda ledare gĂ„ng pĂ„ gĂ„ng utsatts för hĂ„rdhĂ€nt kritik. Bristen pĂ„ just handlingskraft Ă€r ett Ă„terkommande tema liksom oförmĂ„ga att inte kunna leverera tydliga svar pĂ„ svĂ„ra och komplexa frĂ„gor, sĂ€ger Ingalill Holmberg. 

Tilltro till eget ansvar

SĂ„, betyder det att Sverige slagit in pĂ„ fel vĂ€g?  Att regeringens nuvarande linje bör bytas ut mot ett ledarskap med större stöd och högre omedelbar acceptans internationellt? Inte nödvĂ€ndigtvis, menar de bĂ„da forskarna. De mest uppenbara skĂ€len Ă€r att coronaviruset har ett hĂ€ndelseförlopp som ingen egentligen kan förutse. DĂ„ osĂ€kerheten Ă€r sĂ„ stor blir det oundvikligt att de som har ett betydande inflytande över insatser och Ă„tgĂ€rder mĂ„ste pröva sig fram och samtidigt vĂ€lja strategier som uppfattas som legitima i det svenska samhĂ€llet. 

Den stora skillnaden mellan Sverige och mÄnga andra lÀnder Àr att det ledarskap som utövas för att hantera smittspridning och de ekonomiska följdverkningarna i Sverige bygger pÄ en ledarskapspraktik som sÀtter stor tilltro till mÀnniskors förmÄga att ta eget ansvar. Och strategin har i mÄngt och mycket varit populÀr bland svenskarna. Förtroendet för regeringen har vÀxt sedan utbrottet, och FolkhÀlsomyndighetens Anders Tegnell har nÀrmast fÄtt kÀndisstatus.

– Genom att stĂ€ndigt pĂ„minna om att vi alla har ett ansvar görs vi delaktiga i beslutsfattande och dĂ€rmed i verkningsgraden av de Ă„tgĂ€rder som sĂ€tts in. FörmĂ„gan och villigheten att samverka blir helt avgörande för om insatserna fungerar eller helt enkelt kollapsar. Det handlar i grunden om en kombination av sjĂ€lvledarskap och en kapacitet att tillsammans med andra bidra till sĂ„vĂ€l akut problemlösning som de övergripande mĂ„l som formuleras av myndigheter och politiker, sĂ€ger Pernilla Petrelius Karlberg. 

Vi litar pÄ expertisen

Ingalill Holmberg och Pernilla Petrelius Karlberg menar pĂ„ att den valda vĂ€gen inte bara Ă€r skĂ€lig – utan kanske till och med det bĂ€sta sĂ€ttet att angripa krisen i Sverige.  All förĂ€ndring som inte sker med tvĂ„ng bygger pĂ„ tillit – och hur tillit byggs Ă€r kulturellt betingat, framhĂ„ller forskarna. I ett samhĂ€lle som har hög tilltro till meritokrati och kunskap fĂ„r evidensbaserade fakta och expertis dĂ„ en framtrĂ€dande stĂ€llning. 

– Det Ă€r ingen slump att experter inom olika omrĂ„den ges stort utrymme i debatten och fĂ„r ett  starkt gehör hos den svenska allmĂ€nheten. I andra lĂ€nder och andra kulturer kan förvĂ€ntningarna pĂ„ ledarskapet se helt annorlunda ut. Den danska regeringens beslut om att stĂ€nga grĂ€nsen för att begrĂ€nsa smittspridningen byggde inte pĂ„ nĂ„gon vetenskaplig rekommendation frĂ„n de danska hĂ€lsomyndigheterna. Det var ett politiskt beslut som baserades pĂ„ politikernas bedömning av det danska samhĂ€llets förvĂ€ntningar, sĂ€ger Ingalill Holmberg.

Den myndighetsutövning och ledarskapspraktik som synliggörs i bekÀmpningen av covid-19 avspeglar förestÀllningar om hur makt och inflytande bör utövas i en demokrati dÀr teamarbete, dialog och kunskap Àr starka vÀrderingar, sÀger forskarna.

– Ett ledarskap som inte fĂ„ngar grundlĂ€ggande vĂ€rderingar i ett samhĂ€lle Ă€r dömt att misslyckas, sĂ€ger Pernilla Petrelius Karlberg. 

Delat ledarskap

Det fÄtal ledare som figurerar i media kan inte överblicka de resurser som behövs för att hantera precis alla problem som uppstÄr i samhÀllet. DÀr ser vi exempel pÄ ledarskap som tas och delas av mÄnga, förklarar Ingalill Holmberg.

Dagligen ser vi exempel pĂ„ hur företag, organisationer och enskilda aktörer aktivt tar ansvar och utövar ledarskap för att leverera innovativa lösningar pĂ„ de problem som mĂ„ste hanteras i kölvattnet av coronavirusets spridning. Plötsligt uppstĂ„r samarbeten dĂ€r mĂ€nniskor hjĂ€lps Ă„t dĂ€r man kan. Lastbilsproducenter skickar sina logistikexperter till företag som producerar medicinsk utrustning för att tillverka respiratorer. 

Inom kommuner gĂ„r personal frĂ„n kultur- och fritidsnĂ€mnder för att hjĂ€lpa till i Ă€ldrevĂ„rden. Enskilda initiativ tas för att snabbutbilda personalgrupper för helt nya uppgifter, skyddsklĂ€der tillverkas i gympasalar av personer som samordnar nya kompetensomrĂ„den och grannar samverkar för att handla mat Ă„t riskgrupper. 

Om valda strategier och ansatser rĂ€cker för att bekĂ€mpa covid-19 smittan Ă„terstĂ„r att se. Den enskilt största utmaningen för de ledare som nu befinner sig i hĂ€ndelseutvecklingens centrum Ă€r att under stark press och extrem osĂ€kerhet bygga tillit i realtid nĂ€r alla med en smartphone och tillgĂ„ng till sociala medier kan ge sig in i debatten, ifrĂ„gasĂ€tta och leverera omdömen om hur krisen hanteras dag för dag.