șÚÁÏłÔčÏÍű

Go to main navigation Navigation menu Skip navigation Home page Search

Pandemins chockeffekter och det auktoritära hotet

Sex månader efter det att coronaviruset först uppträdde är världsekonomin på väg in i en djup ekonomisk kris som kan resultera i politiska maktförskjutningar på global nivå. Frånvaron av ledarskap i USA och EU ger Kina och Ryssland ökat självförtroende och spelrum. Hur Sverige och EU hanterar dessa utmaningar avgör vår förmåga att på nationell nivå hantera framtida kriser, skriver Torbjörn Becker och Martin Kragh.

Coronavirus in cartoon

Torbjörn Becker och Martin Kragh inleder i deras publicerade krönika hos , med att coronakrisen handlar globalt om att hantera tvĂ„ delvis relaterade problem. Ă… ena sidan en kraftfull ekonomisk inbromsning, nĂ„got som hotar enskilda lĂ€nders vĂ€lstĂ„nd men ocksĂ„ det globaliserade handelssystem som alla lĂ€nder Ă€r beroende av. Å andra sidan de politiska maktförskjutningar som kan uppstĂ„ i den ekonomiska krisens kölvatten, och i sin tur pĂ„verka den internationella ordningen framgent.

Sverige Àr en liten öppen ekonomi med stort beroende av vÄr omvÀrld, och stabilitet i vÄr omvÀrld Àr ett nationellt egenintresse. Svensk utrikespolitik har traditionellt vilat pÄ antagandet att sÀkerhet, inte minst för smÄstater, frÀmjas genom multilaterala organisationer. Det har i sin tur skapat en förvÀntan att Sverige ska bidra nÀr internationella krisappeller uppstÄr.

Den frĂ€msta politiska risken Ă€r att pandemins chockeffekter stĂ€rker de auktoritĂ€ra krafterna. En reell eller upplevd frĂ„nvaro av ledarskap i USA och EU skapar ett vakuum, dĂ€r inte minst Kina har en ambition att trĂ€da in. Det handlar om att etablera ett narrativ pĂ„ tre olika nivĂ„er: vilket land som mest framgĂ„ngsrikt hanterar dels sin inhemska kris, dels förmĂ„r stötta andra lĂ€nder och samtidigt leda utformningen av ett globalt svar pĂ„ pandemin.

Den pÄgÄende krisen har förstÀrkt en redan existerande misstro mellan Kina och vÀstmakterna. Pekings desinformationskampanjer om virusets ursprung, lÀr enbart fördjupa denna klyfta. Den centrala frÄgan Àr emellertid en annan: huruvida Kina och andra auktoritÀra stormakter kommer uppfattas av omvÀrlden som mer kapabla och effektiva i hanteringen av viktiga samhÀllsproblem.

Kina har skickat medicinsk och annan teknisk utrustning till olika lĂ€nder och regioner, frĂ„n Italien i EU till Östeuropa, Mellanöstern och Afrika. Även Ryssland har följt efter, bland annat med en last medicinsk utrustning till USA. Även om den praktiska betydelsen av detta stöd i mĂ„nga fall Ă€r begrĂ€nsad Ă€r den geopolitiska dimensionen uppenbar: Framförallt Kinas kapacitet att leverera offentliga nyttigheter i en tid av kris stĂ€lls i kontrast mot EU:s och USA:s upplevda institutionella brister.

LÀs den andra delen av krönikan hÀr: , Utrikesmagasinet, 2020.

SITE Transition economies Economics News