Pandemins chockeffekter och det auktoritära hotet
Torbjörn Becker och Martin Kragh inleder i deras publicerade krönika hos , med att coronakrisen handlar globalt om att hantera tvÄ delvis relaterade problem. à ena sidan en kraftfull ekonomisk inbromsning, nÄgot som hotar enskilda lÀnders vÀlstÄnd men ocksÄ det globaliserade handelssystem som alla lÀnder Àr beroende av. à andra sidan de politiska maktförskjutningar som kan uppstÄ i den ekonomiska krisens kölvatten, och i sin tur pÄverka den internationella ordningen framgent.
Sverige Àr en liten öppen ekonomi med stort beroende av vÄr omvÀrld, och stabilitet i vÄr omvÀrld Àr ett nationellt egenintresse. Svensk utrikespolitik har traditionellt vilat pÄ antagandet att sÀkerhet, inte minst för smÄstater, frÀmjas genom multilaterala organisationer. Det har i sin tur skapat en förvÀntan att Sverige ska bidra nÀr internationella krisappeller uppstÄr.
Den frÀmsta politiska risken Àr att pandemins chockeffekter stÀrker de auktoritÀra krafterna. En reell eller upplevd frÄnvaro av ledarskap i USA och EU skapar ett vakuum, dÀr inte minst Kina har en ambition att trÀda in. Det handlar om att etablera ett narrativ pÄ tre olika nivÄer: vilket land som mest framgÄngsrikt hanterar dels sin inhemska kris, dels förmÄr stötta andra lÀnder och samtidigt leda utformningen av ett globalt svar pÄ pandemin.
Den pÄgÄende krisen har förstÀrkt en redan existerande misstro mellan Kina och vÀstmakterna. Pekings desinformationskampanjer om virusets ursprung, lÀr enbart fördjupa denna klyfta. Den centrala frÄgan Àr emellertid en annan: huruvida Kina och andra auktoritÀra stormakter kommer uppfattas av omvÀrlden som mer kapabla och effektiva i hanteringen av viktiga samhÀllsproblem.
Kina har skickat medicinsk och annan teknisk utrustning till olika lĂ€nder och regioner, frĂ„n Italien i EU till Ăsteuropa, Mellanöstern och Afrika. Ăven Ryssland har följt efter, bland annat med en last medicinsk utrustning till USA. Ăven om den praktiska betydelsen av detta stöd i mĂ„nga fall Ă€r begrĂ€nsad Ă€r den geopolitiska dimensionen uppenbar: Framförallt Kinas kapacitet att leverera offentliga nyttigheter i en tid av kris stĂ€lls i kontrast mot EU:s och USA:s upplevda institutionella brister.
LÀs den andra delen av krönikan hÀr: , Utrikesmagasinet, 2020.