șÚÁÏłÔčÏÍű

En grundtanke i projektet Àr att den existerande (företags)ekonomiska teoribildningen för 'hur' företag styrs behöver utvecklas för att möjliggöra bÀttre förklaringar till och förutsÀgelser av de förlopp, som framvÀxten av allt starkare inslag av 'finanskapitalism' genererar. Det hanldlar dÄ samtidigt om bÄde det som brukar benÀmnas 'Àgarstyrning' och det som kallas 'företagsledning'. Mer precist syftar detta projekt till att vidareutveckla den del av företagsteorin dÀr styraspekterna stÄr i fokus.

Det grundlÀggande teoretiska anslaget Àr socio-ekonomiskt. I detta perspektiv betonas - samtidigt - sÄvÀl sammansattheten i aktörernas 'rationaliteter' (jfr tÀnkesÀtt; handlingslogiker) som förÀnderligheten i de institutionella sammanhangen och betydelsen av dessa bÀgge basala 'krafter' för företagens lÄngsiktiga utvecklingsprocesser. Viktigt Àr dÄ inte enbart de 'inre' Àgarstyrnings- och ledningsprocesserna, utan Àven hur företagens 'yttre' kontext (institutioner) förÀndras över Ären och vilka krafter som dÄ formar dessa - och vilka effekter dessa reviderade eller nya institutionella normer i sin tur medför för företagsstyrningen. Centralt Àr sÄledes Àven vilken roll företagens 'egna' ledande aktörer ([huvud]Àgare, styrelse, företagslednig) spelar i dessa förutsÀttningsformerande processer.

I detta empiriskt omfattande projekt studeras förloppen i fyra Är 2005 existerande stora 'svenska' börsnoterade, internationellt starka koncerner med tonvikt pÄ perioden frÄn ca 1970 till ca 2005, dvs pÄ de senaste ca 30-35 Ären. Dock insamlas material Ànda ifrÄn - och om - deras tillblivelser (som ligger mycket lÄngt bak i tiden), eftersom vad som skett före ca 1970 antas ha pÄtagliga effekter pÄ vad som skett Àven under den fokuserade perioden. Detta lÄnga tidsperspektiv innebÀr att fler (för sin tid) betydande koncerner 'automatiskt' blivit delmÀngder i studien. De har dÄ under Ären helt enkelt förvÀrvats av eller fusionerat med nÄgon av de hÀr fokuserade fyra sjÀlvstÀndiga koncernerna. De fyra fokuserade koncernerna representerar idag olika typer av Àgande (empiriskt betyder detta i denna studie kretsen kring familjen Wallenberg/Investor, d:o kring Handelsbanken/IndustrivÀrden, staten samt 'övrigt privat Àgande'). De större ingÄende förvÀrven (se ovan) i respektive studerad koncern representerar dessutom ytterligare Àgarvariationer, som dÀrmed berikar underlaget i studien i just denna betydelsefulla dimension.

För perioden före ca 1950 bygger studien helt pÄ texter, dvs. pÄ dokument av olka slag (skrifter om företagen; styrelseprotokoll, dagböcker; brev; osv.), medan frÄn ca 1970 till ca 2005 - perioden för vilken den omfattande empirin inhÀmtats - Àven ett stort antal intervjuer Àr gjorda/skall göras (ca 130 stycken; ca 30-35 i och kring vardera företaget). Dessa personer (huvudÀgare, ÀgarföretrÀdare, styrelsemedlemmar, företagsledningsmedlemmar, andra 'tongivande aktörer') har i en del fall Àven kunnat förmedla erfarenheter ifrÄn de icke fokuserade Ären 1950-70, dÄ nÄgra av dem verkat redan dÄ. För perioden frÄn 1970 har företagen stÀllt sina arkiv och dÄ Àven sitt konfidentiella material till förfogande, vilket starkt bidragit till bÄde data- och intervjukvalitet.

Intervjuerna har utan undantag varit lÄnga - 3,5 timmar i snitt - och de intervjuades kommentarer lÀnkas dÀrvid till en 'faktabaserad' berÀttelse grundad i omfattande underlag av typen redan publicerade studier om företagen, aktörsbiografier, Ärsredovisningar, konfidentiellt material (t ex styrelseprotokoll), dagböcker, brev, PM, m m. Grundmaterialet blir dÀrmed mycket konkret och precist vad gÀller tidpunkter, aktörer och beslut. Detta betyder att samtliga intervjuer Àr noga förberedda (strukturerade pÄ bÄde teoretisk och empirisk grund), Àven om de samtidigt Àr upplagda sÄ att de lÀmnar ett tydligt utrymme för 'nyheter' ifrÄn de intervjuades sida, dvs. för hÀndelser, bedömningar och aktiviteter som inte funnits avlagrade i skriftliga kÀllor. De intervjuade har tidigt markerat sin ovanligt stora öppenhet i samtalen och som föjd av detta har bÄde sakinnehÄllet och möjligheten att anvÀnda personen som kÀlla noga (dvs. bl a skriftligt) avstÀmts. Samma rigorösa kontroll gÀller allt konfidentiellt eller privat material.

Teoretiskt följer detta arbete de grundpelare för detta program som framgick inledningsvis i denna programbeskrivning. Det betyder en socio-ekonomisk plattform, dĂ€r mikroekonomisk ekonomisk teori byggs pĂ„ (inte ersĂ€tts) med utvalda samhĂ€lls­veten­skap­liga teorier – primĂ€rt utvalda institutionella teoretiker (se ovan) och teorier kring aktörers sammansatta ‘rationaliteter’. Vidare bygger denna studie i grunden ocksĂ„ pĂ„ en teori om hur företag styrs som utvecklats av Sjöstrand och Östman. Det handlar dĂ€rvid om att företagsstyrning kan beskrivas i termer av tvĂ„ grund­lĂ€ggande processer – en ‘vertikal’ och en ‘hori­sontell’ – dĂ€r dĂ„ dessa dels be­stĂ€ms av det kontext dĂ€r företaget i frĂ„ga verkar och dels bestĂ€mmer vad som sker i företaget, vilket i sin tur ocksĂ„ – sam­tidigt – influerar nĂ€mnda kontext. Med den vertikala processen avses mer konkret styrningen – ytterst – frĂ„n kapital­marknaden (dvs olika slags Ă€garstyrning) ‘ner’ till ‘resultatenheterna’ i ett företag. Med den hori­sontella pro­cessen betonas istĂ€llet verksamhetsperspektivet, dvs den förĂ€dling som (van­ligtvis) sker i en s k ‘vĂ€rdekedja’, ifrĂ„n inflöden av resur­ser (arbets­kraft; rĂ„varor; etc) till utflöden pĂ„ marknader (produkter; tjĂ€nster). Denna verksamhets­foku­serande process pÄ­verkas externt frĂ€mst dels av den forskning och utveckling (dvs av ny ‘teknologi’ sett i vid me­ning) som kommer in och förĂ€ndrar förut­sĂ€ttningarna för förĂ€dlingen och dels av den efterfrĂ„gan som manifesteras. Denna senare styrprocess Ă€r mer industriellt prĂ€glad och dĂ€r Ă€r verksamhets­rationaliteten bestĂ€mmande, medan den vertikala Ă€gar­styrnings­processen istĂ€llet bygger pĂ„ en kapitalrationalitet. Den förra horisontella styr­processen associerar dĂ€rmed mer till vad som ovan i detta dokument be­nĂ€mnts ’entreprenörskapitalism’ och ‘industrikapitalism’, medan den senare – den vertikala – styr­pro­ces­sen istĂ€llet mer för tankarna till ‘finanskapitalism’.

I detta projekt studeras hur de ovan beskrivna tvĂ„ grundlĂ€ggande styrprocesserna – den ver­tikala kapital- och den horisontella verksamhetsprocessen – har utveck­lats över Ă„ren och om det föreligger – som programmets grundidĂ© i utgĂ„ngslĂ€get antager – en bety­­dande förĂ€ndring i hur dessa styrprocesser konstrueras, ges­taltas och manifesteras mellan Ă„ren frĂ„n kring 1970 till Ă„ren kring 2005, dĂ„ med de fyra kon­cernerna som empiri. HĂ€r diskuteras Ă€ven – pĂ„ basis av det om­fattande empiriska underlaget – om dessa tvĂ„ dimen­sioners ‘förhĂ„llande till varan­dra’ förĂ€ndrats, dvs om – som vi i detta program utgĂ„r ifrĂ„n som vĂ„r grundhypotes – den vertikala rationaliteten markant stĂ€rkts relativt den hori­sontella – och i sĂ„ fall varför och pĂ„ vilka sĂ€tt – och med vilka konsekvenser.

En slutprodukt av detta projekt förvĂ€ntas bli en reviderad socio-ekonomiskt grun­­dad före­tags­(styr­nings)teori, som Ă€r tĂ€nkt att vidareutveckla det aktuella kun­skapslĂ€get vad gĂ€ller ”theory of the firm” och sĂ€tta denna teori i ett modernt nutida ‘finans­kapi­talistiskt’ sammanhang. En andra slutprodukt blir ett försök att med denna teori som grund tillhandahĂ„lla en mer specifik teoretisering (en aspekt av den nĂ€mnda socio-ekonomiska företagsteorin) rörande vad det Ă€r för grundlĂ€ggande krafter som ‘bestĂ€mmer vart ett företag tar vĂ€gen’, dvs hur kon­cerner över tiden förĂ€ndras. Studien förvĂ€ntas sĂ„ledes Ă€ven ge ett bidrag till den moderna, processuellt orienterade företagsstrategiska teori­bildningen. Ett tredje förvĂ€ntat resultat Ă€r ‘rent’ empiriskt till karaktĂ€ren. Det handlar om att för­medla beskrivningar av strategiska utveck­lingsprocesser i fyra storföretag – beskrivningar som pĂ„ basis av den möj­liggjorda primĂ€r­data­kva­liteten och empirins mycket betydande omfattning har förutsĂ€ttningar att bli unika och fylla en lucka i vĂ„rt all­mĂ€nna vetande (om och) hur företag styrs och utvecklas över tiden.