șÚÁÏłÔčÏÍű

Go to main navigation Navigation menu Skip navigation Home page Search

Paul Romer och William Nordhaus får Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2018

Kungl. Vetenskapsakademien har beslutat utdela Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2018 till William D. Nordhaus, Yale University, New Haven och Paul M. Romer, NYU Stern School of Business, New York, USA.

Jesper Roine, Docent pĂ„ Stockholm Institute of Transition Economics vid Handelshögskolan i Stockholm  kommenterar de tvĂ„ pristagarna:  

Priset till William Nordhaus och Paul Romer Ă€r bĂ„de vĂ€ntat och ovĂ€ntat. VĂ€ntat i bemĂ€rkelsen att bĂ„da funnits med i spekulationer om tĂ€nkbara pristagare under lĂ„ng tid, men ovĂ€ntat i bemĂ€rkelsen att fĂ„ nog tĂ€nkt sig att de skulle fĂ„ priset samtidigt.  

Romer fĂ„r priset för sina insikter om hur ”idĂ©er” pĂ„ ett fundamentalt sĂ€tt Ă€ndrar förutsĂ€ttningarna för ekonomisk tillvĂ€xt. Till skillnad frĂ„n de flesta insatsvaror och produkter har idĂ©er egenskapen att en persons anvĂ€ndande av dem inte pĂ„verkar möjligheten för en annan att anvĂ€nda samma idĂ© samtidigt. Detta betyder i sin tur att idĂ©er har ”positiva externaliteter”, alltsĂ„ att den som skapar en idĂ© kommer att bidra till utveckling med mer Ă€n vad den ”privatekonomiska kalkylen” tar i beaktande, vilket i sin tur har viktiga implikationer för ekonomisk tillvĂ€xt. 

Nordhaus, Ă„ sin sida, fĂ„r priset för sitt arbete med att integrera ekonomiska modeller i en vĂ€rld dĂ€r miljön bĂ„de pĂ„verkas av och pĂ„verkar ekonomin. Fokus ligger pĂ„ hur ekonomisk aktivitet skapar utslĂ€pp av vĂ€xthusgaser (frĂ€mst koldioxid), vilket leder till uppvĂ€rmning och dĂ€rigenom pĂ„verkar förutsĂ€ttningarna för livet och dĂ€rigenom förstĂ„s ocksĂ„ ekonomin. En parallell till Romers forskning finns i förekomsten av ”externaliteter”, men i detta fall Ă€r de negativa. Om vi inte tar betalt, genom att till exempel beskatta koldioxidutslĂ€pp, kommer enskilda aktörer att slĂ€ppa ut för mycket koldioxid jĂ€mfört med vad som Ă€r samhĂ€llsekonomiskt optimalt.

BÄdas bidrag handlar om fundamentala förutsÀttningar för lÄngsiktig ekonomisk tillvÀxt och anvÀnds flitigt i en rad sammanhang, i allt ifrÄn hur vi ska utforma policy för tillvÀxt skapande (varför det kan vara klokt att subventionera grundforskning, till exempel) till försök att uppskatta konsekvenserna av global uppvÀrmning (som i den sÄ kallade Stern rapporten, till exempel).

LÀs mer om Nobelpristagarna och Handelshögskolans nÀra koppling till Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne.

SSE